"Masante" Dolcetto 2007 (Aldo Conterno)

I jobbar jour och C är ensam hemma med OS-kväll framför dumburken. Något måste man ju äta och jag improviserar fritt från kvarvarande saker i kylen/frysen. Det blir en Spaghetti Neri de Seppia med tillhörande sås bestående av tonfisk, rödvin, fänkål, vitlök, lök, chili, akaciahonung och basilika. Helt OK med tanke på engagemang och möjligt urval.

Vinet sprang jag på på vägen till kassan under mitt besök på vårsläppet på SB och det fungerar utmärkt till pastan. Vinet är ett pastavin och inget annat, även om ett flertal vinbondar försökte övertyga oss om motsatsen i somras. Det är inställsamt, lättdrucket och opretentiöst. Doft och smak består av mörka bär, nypon, rosor och färska örter. Det finns en sötma i gommen men den är mer än behaglig.

Ett utmärkt smutt-vin som ikväll faktiskt höjer matupplevelsen.

C:s poäng 7 av 10

Barbera d' Alba 2007 (Matteo Correggia)

På menyn ikväll: Nada! Vi smet iväg och iakttog Martin Scorseses senaste skapelse "Shutter Island" , en filmatisering av Denis Lehanes bok Patient 67. Väldigt bra bok som håller läsaren på sträckbänken från början till slut. Filmen är ingen klockren tolkning, men är klart sevärd.

En genomläsning och i-prickning av beställningssortimentet för två veckor sedan har bl a resulterat i ovan grafiskt illustrerad pava. Vi avnjuter vinet med Linköpingsknäcke och grottlagrad Gruyère. Vinet doftar jord, hallon, jordgubbar, aceton (på ett bra sätt :-), röda vinbär och svarta vinbärsgelé. En viss eldighet i doften gör sig än mer påmind i smaken. 14,5% alkohol trollar man inte bort här. Gräs och nypon är också med och kompletterar upp körsbären i gommen. Kanske något för snipiga syror men god, tuff frukt och lagom med tanniner gör vinet och totalintrycket till prisvärt (155 SEK). Bättre upp nästa gång...

Vi ser med tillförsikt fram emot Corregias andra hembeställda viner, La Vai dei Preti och Le Marne Grigie.

I:s poäng 6,5 av 10

C:s poäng 7 av 10

Barolo Cannubi 1999 (Brezza)

Vi insåg sista dagen i Piemonte att vi inte köpt någon Barolo. Detta rådde vi bot på genom att bege oss till Barolo och det billigare av de två vinoteken i byn. Efter en provsmakning på Enoteca Regionale med 2005:or, samtliga smockfulla av tanniner och syra, bestämde vi oss för att leta upp "klara" Barolos. Skall tillägga att det var 36 grader i skuggan och prova rödvin krävde sin man/kvinna. Jag vet inte hur många tomma pet-flaskor med vatten det låg i bilen när vi kom hem till Sverige.

Brezza har det bloggats om tidigare. En old-school viticoltore med smak för tradition.

På menyn ikväll: Grillad oxfilé , hasselbackspotatis, tillbehör och hemgjord "bejja" (Bearnaise för er icke-östgötar).

Vinet är stort, moget och underbart. Doften tar oss imaginärt från Barolo via Chateauneuf-du-Pape och Sydafrika tillbaka till Barolo. Det doftar rejält med rosor, tjära, jordgubbar och vildhallon. I doftar även till sig nyöppnad gladpack :-) . Smaken är lång, syror fortfarande tydliga och tanniner mjuka, på gränsen till perfektion. Det passar alldeles utmärkt till maten men hade kanske passat ännu bättre till lamm/vilt.

Skitsamma. Efter en hård veckas arbete så satt det som en sportkeps med en Barolo och oxe.

I:s poäng: 8,5 av 10

C:s poäng: 9,5 av 10

"Vitalotti" Barbaresco 2006 (Carlo Boffa)

Morgonen började i Manarola (Cinque Terre) och tog oss till Montelupo Albese i Piemonte via Europas största akvarium i Genoa. Förhållandevis trötta så frågade vi ändå hotellägaren på Ca' del Lupo om han kunde rekommendera en vinbonde i Barbaresco. - Jag ringer en kille som min bror har rekommenderat men som jag själv inte känner till. Är det OK?

Absolut, sa vi, och styrde kosan mot Barbaresco och Carlo Boffa. Nära torget och mitt emot Gaja håller han till, världens trevligaste vinbonde. Carlo tar själv emot oss med de öppnaste av armar och leder in oss till ett bord av 24 mån Parmigiano och fullt sortiment av hans viner. Vi hinner med samtliga hans viner börjar med dolcetton som smakar bra, barberan som är makalös och hans olika barbaresco som uppvisar skiftande karaktär. Den här mysgubben rekommenderas starkt att träffa, inte på grund av hans makalösa kvalitet på vinerna utan för hans totala servicemindedness och fantastiska gästfrihet. Vi fick med oss 6 flaskor från Carlo innan vi besökte Enoteca Regionale på torget där 4 bättre barbaresco inhandlades. För den händige privatimportören rekommenderas Castello di Verduno 2001 Barbaresco, vilket är ett av de bättre vin vi har druckit någonsin.

På menyn hemma ikväll stod C:s favoriträtt Canelloni. I har styrt upp en canelloni med prosciutto, zucchini grigliata och carciofi. Detta ugnsbakas i alldeles för mycket buffelmozzarella och egenhändig tomatsås. Mums. Vinet är en av Carlo Boffas Barbaresco, nämligen Vitalotti 2006. Det möter upp maten perfekt och doftar körsbär, stall, tobak, mynta mm. Tanninerna är ganska mjuka för årgången och maten "dödar" de som finns kvar. Smakkombinationen går inte av för hackor. Det är ett gott vin men Carlo kan ännu bättre, vilket vi blir varse senare under året förhoppningsvis.

I:s poäng: 8 av 10

C:s poäng: 8 av 10

Brunello di Montalcino 2004 (Capanna)

Vinet är inköpt sommaren 2009 under en rundresa med bil i Italien (bilder förhoppningsvis senare). Vi stannade till i Montalcino för lunch och efter en gnocchi överöst med lokala ostar bar det iväg till enoteca grotta del brunello för inhandling av I:s favoritvin Brunello di Montalcino.

Vi inhandlade en olivolja, tre brunello och två rosso di montalcino för det facila priset av 73 Euro.

Maten hemma denna kväll bestod av mediumrostad hjortytterfilé med hasselbacks-mandelpotatis ackompanjerat av gräddstuvad savoykål och purjolök. Rödvins/Svartvinbärssås var optional. Vinet fick luftas i 4 timmar innan servering.

Doften är en körsbärsbomb och vi känner även torv, mossa, ädelträ, tobak och en nypa mynta.

Vinet är givetvis fortfarande lite för ungt och tanninerna är höga men tillsammans med maten och framför allt gräddstuvningarna är kombinationen väldigt god. Vinet smakar mycket åt körsbär men vi känner även röda vinbär, nötter och torkad frukt.

Ett bra vin till väldigt bra mat, men den tålmodige hade väntat med att öppna flaskan till 2012.

I:s Poäng: 7,5 av 10

C:s poäng: 7 av 10