Smuttardags igen. I har farit till Spanien med min syster och lämnat mig alldeles ensam. Lite hårdostar, välvalda kex och fikon - och lagerbladsmarmelad får ackompanjera vinet ovan.Jag gillar kraftpaketen som Priorat ofta sänder till oss. Fylliga, peppriga, långa och otämjda. Jag vet inte vad det är, men jag går igång på det. Clos l'Obac, Finca el Puig och andra har varit kraftpaket som har krävt en och annan omeprazol för att slippa värre form av halsbränna dagen efter.
Detta är en nyhet i fasta sortimentet och den gör mig lite tudelad. Färgen är inte Priorat, smaken är inte Priorat, doften däremot är Priorat.
Mörkt röd transparent i glaset. Doft av dagg i svampskogen, plommon, russin, fikon och kakao. På blindtest hade jag direkt sagt Amarone/Ripasso.
Smaken är inte så tung och fyllig som den brukar vara i Priorat. Det är ändå ett fylligt vin, med körsbär och en del lakrits i gommen. Syran är väldigt hög och ger en stor fräschhet men det är lite väl mycket syra för min smak och det finns en upplevd påklistrad sötma som jag inte går igång på.
Missförstå mig rätt. Det är ett gott vin , inte minst till lagrade hårdostar. Men jag lägger mig inte i framstupa sidoläge och talar i tungor.
Det är ett mer än OK vin, som är väldigt prisvärt (119 SEK). Ett bra och billigare alternativ till Amarone på ostkvällarna.
RED: Under kvällen broderar vinet ut med lite luft, och 4-5 timmar efter öppning är det en annan upplevelse. En doft av fat och FIKON i mängder i både näsa och gom.
C:s poäng 7,5 av 10 poäng
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar